Företaget finlande även representerat nan Halmstad
Domino Pitza är världens största internationella pizzakedja grundad ak butiker nan plis pase swasanndis nan länder laSveriges första Domino a-restaurang öppnades nan Mobilia nan Malmo sou yon desanm. Jodi a, finlande yo restaurangerna sou fyra platser nan Skane, däribland Helsingborg ak Lund. Pou drygt ett ane sedan te ekri företaget mwen ett pressmeddelande att kedjan hade pou avsikt att öppna hundra nya restoran nan Syèd, närmaste zaviron. Kòm te leda la massiva expansionen te nyrekryterade v:n Tapi Åstrand, kòm tidigare varit vis v nan Scandic Otèl.
Men, tidningen BT ekri att företagets pwoblèm sou allvar startade när pizzakedjan drogs nan nan yon matskandal och avslöjades ak att fuska ak datummärkningen sou råvaror.
Konprann yon enspeksyon kòm Dapre fòs la travay t jouk Denmark tout trant-yon sèl Domonos restoran, fick ven-de penalite. Anba de följande månaderna stängdes te twazyèm av de trant-yon sèl restaurangerna, men li vände pa janm utvecklingen. Kòm a jodi a rele företagets rive nan nimewo endast av beskedet att företaget gått nan fayit.
Ansanm är företagets hemsida nere.
Företaget är verksamt nan senk olika världsdelar och gen katòz kat san restoran nan la a länder, anliy ett tidigare pressmeddelande. Nan senk veckor följde livvakten varje leve kòm debattören och chefredaktören Helle Klein te pran pou att skydda henne mot nazi och högerextremister. Nan höstas tvingades Klein försvinna jouk okänd ort pou att hon upptäckt att livvakten - från ett av Sveriges största säkerhetsföretag, Avarn Sekirite - själv spridit förakt mot invandrare och våldsförhärliganden sou nätet. Expressen kliyan anba söndagskvällen avslöja att apeprè nan moun ak koppling jouk vaktbolag gen dokumenterad koppling jouk högerextremism. Melanje yo fanns Tobias Lindberg, ki moun ki pandan anpil ane jobbade avlönat nan Securitas, ki hjälper nazistiska RMN ak propagandaspridning, men också ett tiotal moun tankou varit manm nan nazistiska òganizasyon tankou Nationalsocialistisk devan.
Flera av de granskade - tou de väktare och ordningsvakter - gen exempelvis hyllat Adolf Hitler, propagerat pou nazistiska battlegroups och spekulerat sou olika etniska gwoup påstådda brottsbenägenhet.
- Ou ka verkligen fundera även vad li är pou människosyn ak kilti kòm odlas nan branschen, säger Helle Klein, ki se chefredaktör pou fackföreningsägda tidningen Jodi a Komès.
Klein te pandan anpil ane yon politik chefredaktör pou Aftonbladet och är nu också ordförande pou branschorganisationen Syèd la jounal ak moun k ap gade nan Utgivarnas ajans.
Li te erfarenhet av cho ak chapo - men också av säkerhetsbranschen. - Jag har varit mwen offentligheten nan - ane och det här hatet gen bara ökat. Pou pwòp pati trodde jag att peaken nåddes när jag te yon politik chefredaktör sou Aftonbladet, men li te verkligen inte. Li te gen ökat gwo de senaste zaviron. - Hatet handlar väldigt sällan sou sakfrågor. Mwen mitt tonbe pou att jag är kvinna, gen hjärtat jouk vänster, är pou ett öppet mångkulturellt Syèd, judisk bakgrund och är präst ak jounalis. Alla dessa saker triggar högerextremisterna. Nan mwa septanm fanns hon ak melanje politisyen, debattörer ak jounalis sou afich hängdes ut kòm"förbrytare"av nazistiska RMN anba deras stora demonstrasyon nan Gothenburg. Klein berättar att förra ane började yon nazi höra av sig direkt jouk ansanm ak antisemitiskt chapo - ki li te polisanmält. - Li te säkerhetsbolagets bedömning att jag plötsligt ta dwe behöva ett väldigt tätt livvaktsskydd. De motiverade li ak att li te yon moun, yon uttalad yon nazi, kòm börjat skicka antisemitiska meddelanden jouk mig och uppenbarligen hade koll sou vem jag te. - Li te ye nan höstas nan samband ak vale, där RMN ställde upp, och säkerhetsbolaget bedömde att jag ta dwe gen yon och samma kille nan senk veckors tan, från tann morgon jouk byen ta kväll, helg kòm vardag, sou jag se konsa, ale och handlar Konsomasyon imen, oswa ale ak maken nan bio så är den här killen. Kollegerna sou Travay la Jodi a reagerade sou att chefredaktören rayi ständigt livvaktsskydd och de kollade upp honom. - Nou fick yon vad han skrivit sou Facebook, att li lajkat högerextrema gwoup där.
Li ta mete yon bild fè sou sig själv, barbröstad och muskulös ak ett svärd, och ayisyen flaggan.
Nan kòmantè yo rayi livvakten, ki te soti nan säkerhetsföretaget Avarn, skrivit att"Syèd är infekterat och infiltrerat, byento måste moun agera", att li kapab"lagè"ok vidare att"Nou flyttar inte, vi är duktiga krigare"sou pale sou yon"återtagande"av peyi. Li te ekri också"nou ap viv nan syèd, sof si nasyonzini objektif arabland"ok att"Invandringen är en blòf, då alla är lyxsökare. jo förlåt" Några månader innan livvakten började skydda chefredaktören nan Jodi a Komès, yon tidning kòm ägs av LO-förbunden SI Metall, GS ak Pappers, li te ekri:"MEN, se yon wont pou syèd, af deras fil. ynkliga människor".
Hela sitiyasyon an te väldigt absid.
Ajitasyon te egzakteman åka jouk Bokmässan nan Göteborg och där hade säkerhetsbolaget bedömt att jag ta gen avè m här livvakten. Lè sa a, nan slutet av mwa septanm nan, bat Komès Jodi a plis pase livvakten jouk Avarn men, byen bonè nan nan morgonen när Helle Klein ta pran nyaje jouk Bokmässan nan Göteborg fick hon ett sms från livvakten ki te kanpe utanför li bostad.
- Jag mouri pa gen okenn lannwit innan jag ta dwe åka.
Ta dwe nan ajitasyon an nan lavil la överhuvudtaget åka jouk Bokmässan. Jag hade anpil seminè kòm jag lovat att delta nan se konsa jag kände att jag behövde åka, men li te yon fòmidab sikolojik laprès att behöva ale där och ha honom vid min sida. Sammanlagt sou moun, ki moun nan Stockholm och angränsande county, är godkända av länsstyrelserna pou att jobba pou bevakningsbolag. Bevakningsbolag är sådana bolag ki gen uppgift att bevaka melanj deklare fastigheter, anläggningar, vissa verksamheter, offentliga tillställningar, värdetransporter oswa yon enskild moun. Branschen växer. Bara nan senk konte kòm konte administratif komisyon konsèy la nan Stockholm gen responsablite pou konsa tillkommer a moun varje år sou bolagens personallistor. Anpil bevakningsbolag är också manm nan branschorganisationen Säkerhetsföretagen. Yo gen apeprè medlemsbolag ak nabo anställda.
kenz av pizzeriorna fuskade ak datummärkningen
Afab de största bevakningsbolagen finlande Securitas, Avarn och Nokas. - Kändes kòm att de inte kliyan krishantera och framför allt se konsa lyssnade entegre kon an nan sezon prentan an vädjan att byta ut honom.
- Säkerhetsbolaget utsatte m nan yon gwo mantal pou laprès.
När jag kom woulèt sou söndagskvällen från Göteborg se konsa höll jag sou att falla ihop.
Då larmade jag våra ägare och sa att jag vill inte ha någonting ak här säkerhetsbolaget att göra.
- Ajitasyon avsa m allt livvaktsskydd, ansanm fanns hotbilden från nazisterna se konsa, li te ett svårt läge. Då sa jag att jag åker nan väg tillsammans med min moun jouk okänd ort ett tag. Sa a se ki sa nou te fè. Där försökte jag, byen tou senpleman, läka ihop och vigil ankò. Li te nog yon av de värsta tiderna nan mitt lavi yo. Marcus Uggeldahl är säkerhetschef nan Avarn - ak li te också Facebookvän ak Helle Klein a livvakt lè Travay la Jodi a al moute kan bri. Li säger kounye a: fè ou, tankou yon bòs nan travay och Facebookvän agerat mot kolèg ou yo ak te panse de sa ki li skrivit och mete moute sou Facebook. - Detta är kopplat jouk ett personalärende se konsa li ka jag tyvärr inte kommentera. Men, nan ajitasyon an ka säga är att nou gen yon politik ki dekri our vi ska agera sou sociala medya yo. Där framgår att la förväntas att nonm ska uppträda på ett sätt kòm stämmer överens ak Avarns värdegrund, säger Marcus Uggeldahl. Livvakten, kòm lämnat Avarn, ekri nan mejl jouk Expressen att li te sekretess sou sitt jobb, men li tycker att li är tråkigt att Helle Klein upplevde ett obehag. Li berättar att svärdbilden tren pou flera ane sedan pou ett skivomslag. Li minns waf inte pou se li menm ki skrivit kommentarerna"depi m Facebook te autoinlogg hemma och jag te ibland vänner sou vizit kòm dricker alkohol och moun k ap gade vid datorn.Li se mwen grundlagsskyddade rätt att få uttrycka mina åsikter nan dyalòg ak andra. Reta att själva fòmilasyon ka uppfattas kòm olämplig, li är inget jag avfärdar."Helle Klein varit aktif nan diskisyon an sou cho ak chapo mot jounalis. Hon vill kounye a lyfta frågan sou säkerhetsbranschens ökade siyifikasyon - och vad a jwenn pou konsekans yo pou samhället. - Li är ett samhällsproblem att vi håller sou att privatisera säkerheten och våldsmonopolet, la polis och försvar ska garantera oss, inte minsk pou demokratins viktiga enstitisyon där journalistiken är en av yo. - Polisen måste ta det här sou större allvar. Ajitasyon mwen fè eksperyans att polisledningen förstår men li sipprar inte riktigt nè nan òganizasyon an och åklagarväsendet se fortfarande miltals apre, säger Helle Klein och tillägger att li också ta behövas straffskärpningar pou att hotärenden ska prioriteras högre av polisen.
Granskningen av vaktbolagsbranschen är ett samarbete mellan Expressens mångfaldigt prisbelönta grävgrupp och tidningen Jodi a Arbetes koreksyon.
Jodi a Ledighet är en tidning pou manm nan fackförbunden SI Metall, GS ak Pappers och gen ofta uppmärksammats nan li ambitiösa parye sou granskande jounalis.
